-
Hej och Välkommen! Jag heter Mariel, och kommer ursprungligen från Chile men är uppväxt i Sverige. För tillfället bor jag i Norge med min man och två barn. Det som intresserar mig är vänskap, familjen, barn, självkänsla, breddning av könsroller, jämställdhet, kropp och själ. Mina åsikter är på inget vis "sanning" och jag är långt ifrån någon expert. Men jag tror helt på det jag skriver och jag hoppas att kanske någon finner det givande att läsa. All text kanske inte passar alla, men en del text kanske passar några. Vill också varna för att jag bloggar i perioder, ibland mycket och ibland lite. Kommentera gärna inlägg som du finner intressanta på ett eller annat sätt. Jag svarar på i princip alla kommentarer! Vill du läsa mer om mig och mitt bloggande så klicka på "About" i översta menyn. Mvh M
Categories
-
Recent Posts
Recent Comments
Monthly Archives: October 2011
Otålig
Nu. Nu kom jag till den där punkten där varje sekund känns timlång.
Ingen förlossning så långt ögat kan nå. Alla sammandragningar känns sådär lagom irriterande bekväma och jag längtar efter att ligga där och smärt-viska “Jag orkar inte mer”. Allt är klart och fixat nu. “Du kan komma nu” säger jag till barnet i magen. “Antonio, hörde du mig? Jag sa att du kan komma nu!” och så känner jag att han rör sig lite smått. Det måste vara riktigt trångt där inne nu. Inte alls bekvämt. Han vill nog ut. Han e nog lika trött på det här som jag.

Så säger jag till kroppen istället “var nu så snäll å släpp ut honom” men den lyssnar inte på mig. Och det kanske är lika bra, den vet väl bäst.
Fredagsbestyr
Hej!
Där ser ni bild på vårt sovrum. Inte sådär väl-inrett förutom mattan, men duger bra som sovrum
I resesängen ligger barnvagnsinsatsen. Hade det inte varit för mattan, och att vi använder själva vagnen väldigt ofta så hade jag nog rullat in den. Men de där blir nog bra. Speeeeciellt nu när baby-andningslarmet äntligen kommit!
Den där rädslan för plötslig spädbarnsdöd kommer nog vara ännu mindre med Antonio då än med Vincent. Kanske inte behöver kontrollera andningen så ofta
Iof gjorde jag det inte överdrivet med Vincent… men tankarna fanns ändå där. Och den här gången bestämde jag mig verkligen för att köpa ett, för jag skulle inte förlåta mig själv annars om något hände… Speciellt inte eftersom att jag hoppas kunna resa hem så tidigt som möjligt den här gången.
Igår var också barnmorskebesöket, och allt såg bara bra ut. Vi pratade om lite saker jag skrivit i förlossningsbrevet, och det kändes bra att hon inte hade någon skeptisk attityd. Jag kan skriva om mitt förlossningsbrev i ett eget inlägg senare. Sen handlade jag lite mat – bl.a marabou fruktchoklad som jag länge suktat efter. När vi väl kom hem igen så åt vi lite, och sov i några timmar
Sömn e så underbart. Och inatt sov vi sådär bra igen
Självklart har vi de där “världens bästa mamma/pappa” kuddarna också som jag bloggade om för hundra år sen
.
Tack till er som kommenterar förresten. Extra tack till Hanna
En bra vän på många sätt!

Barn i mage-träffen
God morgon…
Sitter här lite halvdöd. Den här tiden är jag INTE van vid att vara uppe. Men de gånger jag har en tid hos barnmorskan så brukar B köra oss halv 8 på morgonen då han åker till jobbet, för att sedan köra hem oss på sin lunchrast vid halv tolv. Förutom att vara hos bm brukar jag roa oss med att vara i parken, promenera runt och efter 10 då saker öppnar – kolla i butiker och hålla till vid en liten lekgrej inomhus.
Så dit ska vi idag. Till Barnmorskan alltså. Det ser jag fram emot!
Och till det jag skulle berätta om
: gravidträffen. Det var som sagt supertrevligt. Först mötte jag upp min nye kompis Hanne. Vi satt och pratade lite och efter vart kom en efter en. Till slut satt vi där alla med magen i vädret och ventilerade förlossningstankar och gravidsymptom. Under hela tiden ville jag köpa ostekake men jag höll mig
Idag däremot har jag lite mer pengar, och ska köpa mig en massa gottigott!
Såhär såg jag ut strax innan träffen:
5 grader ute och fortfarande en boll under magen
Fast det känns faktiskt som kallare än så. Burr! Det blir nog några vändor för att hämta ved idag, tror jag.Så himla omysigt när huset e kallt. Och så himla överdrivet mysigt när det är varmt
Mm… kanske gör oss en varm kopp choklad också senare
Efter en tur utomhus!
Igår gick som jag hade planerat typ! Fick en massa saker gjorda, även om jag inte lockade håret fullt så mycket som jag tänkt. Var lite sent ute med det nämligen. Men en fördel med att ha tappat mycket hår är att det går snabbare att ta större procent av håret!
Gravidträffen gick över förväntan
Det var på mitt gamla jobb (förra gången jag bodde i Norge en kort period) – en restaurang vid vattnet. Vi blev 7 personer totalt som satt och pratade graviditet och förlossning. Jättetrevligt! Berättar mer om det sen!
Här är lite bilder från denna torsdagsmorgon:
Vem behöver bärsele till äldre barn?
Min vän Annie nämnde förresten att det ser ut som att jag har en boll under magen och ingen bebis
Eftersom jag e så smal i övrigt. Därför tänkte jag nån gång visa bild på magen. Underneath.
Var bara tvungen att ta på den där pyjamasen, eftersom den används så få gånger, och aldrig i samband med sömn
Härliga Onsdag!
Onsdag har knappt börjat och jag är redan helt glad över den
Vilken underbar natt! Vincent sov som en stock och jag vaknade till och med före honom strax innan 10
Nu äter vi lite frukost och sen har vi hela dagen framför oss
Jag hade tänkt att vi skulle vara ute så mycket som möjligt, trots det tråkiga vädret: mulet och kallt.
Senare tänkte jag piffa till mig lite genom att locka håret och sminka mig. Och juste… Måste skriva det där förbannade förlossningsbrevet! Jag fattar inte varför jag trögar så mycket med det. Kanske för att det känns som en skoluppgift
Skulle vilja göra det datorskrivet och sen be B skriva ut det på jobbet hehe.
Ikväll är det gravidträff, och mitt sällskap är en tjej jag sökte upp från en bm-gravidträff. Eller rättare sagt: jag träffade henne där och sen av en slump träffade jag henne i centrum på hennes jobb och senare gick jag dit och gav henne min fb. Sociala kompetenta mig
Aja, God morgon iaf!

Bekräftar mig själv med ordet duktig
Nu står maten i ugnen och hemmet är så städat det bara kan vara. Idag har jag varit extra ambitiös
Jag gjorde i ordning gästrummet och riggade upp en temporär säng till Antonio. Det blev en hård liggsats från barnvagn inuti en resesäng för barn. Maten idag har bestått av spaghetti med carbonarasås med extra bacon och broccoli serverad i ett stort uppläggningsfat. Det som står i ugnen är makaroner med falukorv och lök i äggstanning. På nått sätt hör det där ihop för mig; matlagning och ett väldigt rent kök. Jag blir extremt omotiverad att laga mat om det är för stökigt.
Nä. Egentligen inte! Ville väl mest bara säga att jag känner mig duktig. Under tiden jag lagade maten så städade jag rent hela köket och jag är totalt slutkörd nu. Var fick jag energin ifrån? Ingen aning. Men jag hoppas att jag somnar av utmattning tidigt inatt
Imorgon onsdag ska jag iväg på en gravidträff och då tänker jag ägna dagen åt kroppsfixning. Duscha och så bara. Hade jag haft pengar hade jag klippt håret och gått på spa och rest till Italien en snabbis…
Aja, Idag har jag iaf varit riktigt DUKTIG enligt mig själv
Tror du förresten att om man får höra under sin uppväxt Mycket att man är duktig – att det Skapar ett behov av att fortsätta höra det som äldre också? Och att då när man kanske inte presterar lika bra, som i motgångar eller när ens liv står stilla, så känner man sig dålig – just i och med att självkänslan sitter ihop med att få bekräftelse och prestation. Man känner sig mindre värdefull när man är o-duktig typ. Jag vet inte helt vad jag tror om det, men jag tror absolut att det kan ligga någonting i det här med att man ofta får beröm när man är just duktig och kanske för lite beröm annars. Detta är en sak som lady dahmer skrivit en del om, att orden duktig och fin kan få dåliga konsekvenser. Själv använder jag båda orden flitigt till min son… Men jag försöker använda andra ord också

Let the countdown begin
God morgon på er!
Från och med denna morgon tänkte jag blogga varje dag! Det för att ifall jag börjar föda under natten så vet man ju om det hänt nått i och med uteblivet blogginlägg. Åtminstone en bild och en rad text typ
Igår satt jag och skrev ner lite saker jag skulle vilja ha gjort innan Antonio (barnet i magen niv et) kommer. Bland annat var det de där förlossningsbrevet jag skrev om. Jag har en massa funderingar! Och nästa tid hos bm är först på fredag. Kanske borde jag ringa och ställa mina frågor? Eller ska jag ringa direkt till sjukhuset?
Och igår natt när jag skulle sova var det stört omöjligt på grund av alla förvärkar. Så det märks ju att det är på gång. Men det gjorde mig smått svårväckt imorse. Och här sitter jag fortfarande och vaknar till halv tolv på morgonen. Fast en vettig sak har jag gjort: tänt brasan! Och snart ska jag börja bädda sängar till eventuella gäster som kan tänkas komma
Gravid v.39+0
Från babycenter.se
Hej, Mariel!
Gravid: 39 veckor
Nu är du 39 veckor gången (eller gravid i 40:e veckan, om du föredrar att räkna så). Om du sitter vid din dator och läser detta, har du förmodligen inte fått din bebis ännu. Ingen överraskning, direkt — bara fem procent av alla bebisar föds på sitt ‘förlossningsdatum’. De flesta gynekologer och anser inte att du gått över tiden förrän minst två veckor senare.
Egna ord: Den senaste veckan har gått rätt fort. Jag har pysslat med att tvätta de sista sängkläderna och börjat spåna på förlossningsbrevet. Helgen speciellt bara flög förbi. Veckan som kommer tror jag kommer gå mycket långsammare, för nu är det inte så mycket kvar att ordna. På onsdagen ska jag dock vara med på en gravidträff så just onsdagen tror jag kommer passera fort. Om jag inte föder då dvs- hoppas! – jag hörde att det tydligen ska vara fullmåne då
Kanske kan det påverka
. Foglossningen är som vanligt, eventuellt lite bättre. Hungrig är jag typ nästan jämt. Känner mycket sammandragningar och förvärkar och tryck nertill osv, men det blir aldrig någon bebis av det. Det känns som att alla omkring mig får sina barn nu (bara två) och som om att ja aldrig kommer föda. Men been here before… jag vet ju att poff så kommer det hända grejer och sen är graviditeten bara ett minne. Så jag försöker stundtals att bara njuta av magen. Den där stora grejen med bristningar som gör det svårt att sova, ta på sig skor och allmänt röra sig.







