-
Hej och Välkommen! Jag heter Mariel, och kommer ursprungligen från Chile men är uppväxt i Sverige. För tillfället bor jag i Norge med min man och två barn. Det som intresserar mig är vänskap, familjen, barn, självkänsla, breddning av könsroller, jämställdhet, kropp och själ. Mina åsikter är på inget vis "sanning" och jag är långt ifrån någon expert. Men jag tror helt på det jag skriver och jag hoppas att kanske någon finner det givande att läsa. All text kanske inte passar alla, men en del text kanske passar några. Vill också varna för att jag bloggar i perioder, ibland mycket och ibland lite. Kommentera gärna inlägg som du finner intressanta på ett eller annat sätt. Jag svarar på i princip alla kommentarer! Vill du läsa mer om mig och mitt bloggande så klicka på "About" i översta menyn. Mvh M
Categories
-
Recent Posts
Recent Comments
Monthly Archives: September 2011
Shopping
Gud! Det kliar i hela kroppen när jag går i butiker, ändå måste jag bara göra det trots att plånboken (och kontot) är tomt! Stockholmsresan var ju inte gratis om man säger så. Men det är så mycket jag vill ha. Kläder, inredning, leksaker, förvaring och växter vore ju inte heller fel. Så jag har bara fönstershoppat sen jag kom hit, bara tittat och dreglat. Lite deprimerande sådär.
Igår var Vincent och jag med B’s brors flickvän och hennes tvillingar i centrum för att shoppa. Alltså två mammor och tre barn totalt. Det gick bra, Vincent fick plats med dem i deras tvillingvagn. Vi skulle på shoppingtur och jag hade 200 kr att spendera. Men de blev inte spenderade, för då vill man ju lägga pengarna på något VIKTIGT och för det priset är ju nästan inget viktigt
Alltså vi har ju redan det viktigaste. Och hon, Veronica, köpte bara något på apoteket. Hehe, vi insåg (det är något man inser varje gång man handlar typ, eftersom det blir rätt sällan) att det är jobbigare att shoppa med barnen än man tror. Och att vi borde göra det själva någon gång istället – och mer större kassa för min del iaf. Vincent fick lite nalle puh – lego av henne – supersnällt ju! Han satt som oftast rätt snällt och stilla i vagnen, men jag var ju tvungen att låta han röra sig ibland och då jäklar tog han ut sin energi. Jag tappade bort honom i butiken till å med, så jag fick be Veronica som stod vid utgången att inte släppa ut honom. Han e inte sådär jättebra på att gå snällt bredvid, eller ens hålla hand. Då får han spaghettiben.
Här e vi när vi fikade. Bredvid finns en liten lekhörna och in bakom en gång finns skötrum! De flesta butiker gick vi bara förbi (tittade in genom fönstrena såklart) och ändå gick tiden superfort! Helt plötsligt var klockan mycket och vi skulle hemåt för att fixa mat till killarna kom hem. Vi åt alla middag hos oss, som Veronica var gullig och lagade. Barnen åkte rutchkana. Jag var totalt utmattad med massa sammandragningar och försökte vila.
Det är kul med lite socialt liv faktiskt. Här i skogen
Gravid v.37+0
Från babycenter.se
Hej, Mariel!
Gravid: 37 veckor

Nu är du 37 veckor gången (eller gravid i 38:e veckan, om du föredrar att räkna så). Bara två eller tre veckor kvar! Denna vecka tappar din bebis den duniga kroppsbehåring som kallas lanugo och det vaxliknande lager som skyddat huden och som kallas vernix caseosa. Din bebis sväljer båda substanserna och de kommer sedan att ligga kvar i tarmen till födseln där de bildar den svartgröna avföring som kallas barnbeck (mekonium). De sista veckorna kommer du förmodligen att känna dig som en ganska rastlös flodhäst. Försök trots detta att vila så mycket som möjligt, även om du har svårt att sova — du kommer att uppskatta det efter förlossningen. Din barnmorska vill träffa dig och ta ett blod- och eventuellt urinprov denna vecka.
Egna ord: Det har varit mycket onda sammandragningar, sammandragningar över huvud taget och foglossning. Jag avskyr verkligen när det knastrar i bäckenet när man ska vända sig och sätta sig i sängen. Det känns som att man förstör något som kanske inte kommer återhämta sig. Och så sammandragningarna, det blir oftast bättre om jag vilar lite. Men det är ju inte så lätt med ett barn utoanför magen att ta hand om. Hur mycket jag än försöker, så MÅSTE jag ju ändå laga flera mål mat om dagen, byta blöjor, byta kläder på honom och ge honom en vardag så att det faktiskt händer något; även om det bara är att hjälpa mig med städning, tvätt, eller bara allmänt busande. Jag känner mig lite otillräcklig så nu har jag faktiskt anmält honom till förskola (norska barnehage) och ja, kanske börjar han där om ett halvår
Är ju sent ute. Och ajuste, ibland så trycker Antonio ner jättemycket, och det känns som när man sitter på toa nästan fast ändå inte. Det kan ibland göra ont också. Ska ringa min bm (norska jordmor) idag!
Gravid v.36+0

Hej, Mariel!
Gravid: 36 veckor
Nu är du 36 veckor gången (eller gravid i 37:e veckan, om du föredrar att räkna så). I slutet av denna vecka passerar du en viktig gräns då din bebis sägs vara fullgången. Detta betyder att du, i teorin, kan föda nu. När din bebis gradvis sjunker ner i bäckenet kommer din mage och dina lungor äntligen att kunna expandera lite mer. Nackdelen är förstås att trycket på blåsan kan öka så att du måste gå på toaletten oftare.
Egna tankar: Det känns ju extremt bra att läsa att man nu sägs vara fullgången! Det är tryggt att veta att lungorna är såpass utvecklade. Och vet du vad? Vi beställde faktiskt ett andningslarm nu. Jag har sagt att jag skulle köpa ett väldigt länge nu (från då Vincent var liten) men jag har varit inne i det där “det händer inte oss”-tänket typ. Det köptes på ebay så det blev ändå inte så dyrt. Det känns också bra att vara hemma i Norge nu, så om jag föder kan min man vara delaktig. Och jag är SÅ redo! Det kommer jobbiga onda sammandragningar på nätterna så jag tror att det kanske kommer börja som med Vincent – på kvällen alltså. När jag var i v.35+3 cirka så fick jag dem första gången, de där jätteonda. Jag blev orolig då för att inte hinna hem i tid. Men det gick ju bra. Ofta blir de intensivare när jag anstränger mig mycket. Jag kan känna ett TRYCK neråt också, häromdagen i bilen trodde jag att “shit! kanske e det dags?!” bara för de där trycket och nästan Rygg-smärta. Men inte mer än så. Inga fler toabesök heller. Bara knastrande bäcken när jag vänder mig i sängen och att det tar flera minuter för mig att komma igång efter att jag sovit. DET gör ont. Annars e allt bra. Tror jag. Måste boka mvc-besök snarast!
Stockholm sommaren 2011 del 2
Förra söndagen blev allt annat än lugn! Hans nybadade hår från kvällen innan blev rätt snabbt smutsigt när jag besökte “parkleken” i Humlegården med Tova och Elliot. Han hällde nämligen apelsinjuice över hela sig (inkl. håret alltså) och fick gå en stund utan överdel alls. Det var jättekul där och jag kommer nog åka dit fler gånger. Korv som man grillade själv kostade 7 kr och saft 2 kr, samt skötrum inomhus. Och förstås en massa leksaker för barn i alla åldrar!
Här ser ni från höger: Elliot, Vincent och Tova!
Efter stunden inne i stan begav vi oss till min moster i Huddinge, efter att ha mött upp mamma först vid centralen. Och med moster menar jag moster med familj. Det var jättetrevligt som vanligt; med prat och piroger! Vincent och Antonio fick lite presenter också
Sov middag gjorde vi där också, jag och Vincent tillsammans. Sen var det bara att åka hem med mamma igen och väl hemma var vi trötta.
Måndagen inleddes med att jag själv åkte till stan för att hämta ut Vincents pass! Han blev så himla bra på bilden
Ser glad ut! När jag på hemvägen handlade lite mat kände jag verkligen hur min foglossning brände så det blev inte mycket mer gjort den dagen. Jo, juste jag övningskörde lite.
Övningskörde gjorde jag på tisdagen också, med Annie i bilen dessutom :) Hon var sen kvar hos mig och vi tittade lite på idol innan hon skulle hem igen. Förresten så var det under tisdagen som jag fick smärtsamma sammandragningar. Det kändes väldigt oroväckande eftersom senast jag hade sånna var samma dag jag födde Vincent. Men de gick lyckligtvis över sen (efter att ha escalerat!) när jag tog det lite lugnare. Kanske inte borde ha städat så mycket under dagen.
Under onsdagen beordrade B mig att ta det lugnt. Lite rastlös var jag men lyckades att inte göra så mycket alls under dagen
På Torsdagen kom Annie förbi med sin kompis Therese. Det var jättekul! Therese är också gravid så vi pratade mycket om graviditet, föräldraskap och lite sånt där. Jag bjöd dem på korvstroganoff. Vincent hade jättekul med dem för övrigt
Fredagen – dagen innan uppkörningen (anledningen till att jag kom till sthlm) förberedde jag mig mentalt. Försökte att läsa på lite anteckningar jag gjort, om ut- och invändig kontroll. Pratade med B om ifall jag inte skulle klara det, och om ifall jag skulle. Övningskörde. La mig tidigt.
Vincent gav mig lite sovmorgon på igår Lördag. Mamma passade Vincent medan jag gjorde mig i ordning och slutligen gick hemifrån. Nervös var bara förnamnet även om det var mindre än tidigare uppkörningar. Det var en kvinna som ropade upp mig, och som jag sen blev kuggad av. Kul Jul. Not. Jag gjorde två dumma misstag och det fick avsluta den här säsongens körkortsförsök. Nu ska jag fokusera på min familj istället, som snart får tillökning.
Idag e det söndag och Annie skulle komma förbi efter ett födelsedagsfika. Kanske skulle Hanna också komma förbi med barnen, men vi får se hur det blir. För min egen del tänkte jag försöka packa ihop lite grejer så att det bara är de sista förberedelsena imorgon innan vi åker till Arlanda på väg Hem. Saknar min man väldigt mycket. Distans kan verkligen förstärka känslor.
Gravid v.35+0
Från Babycenter.se
Hej, Mariel!
Gravid: 35 veckorNu är du 35 veckor gången (eller gravid i 36:e veckan, om du föredrar att räkna så). Nu har din bebis inte mycket rörelseutrymme. Det är så trångt därinne, att den kanske inte rör sig lika mycket längre. Bli inte förvånad om du ser konturen av en arm, armbåge eller ett knä under huden på din mage när bebisen sträcker på sig! Eventuellt har bebisen nu lagt sig med huvudet nere i ditt bäcken redo för förlossningen — men vissa bebisar, särskilt om du fött förut, fixeras inte i bäckenet förrän förlossningsarbetet börjar.
Egna ord: Sammandragningar får sammanfatta den här veckan. Plus att det var jobbigt att flyga som ensam vuxen till Sverige. Alla kompisbesök och promenader fick mina fogar att totalt krackelera. Så då tvingades jag varva ner lite. Nu hinner jag inte skriva mer för jag ska sova.
Stockholm sommaren 2011 del 1
Planet kraschade inte! Vincent tyckte det var jobbigt att vara såpass lugn en hel dag, men det gick bra ändå. Bästa var på flygplatsen där det fanns som kundvagnar man kunde sätta honom i. På Oslo flygpalts var det till och med gjort för att barnet skulle sitta i dem – medan det på Arlanda fick improviseras lite. Han fick sitta på väskan som var på vagnen. Det gick också bra med magen vid start och landning. Jag trodde att eftersom han sitter i mitt knä skulle det kännas oerhört trångt och bökigt men de va inga problem. Vi åkte från Evenes flygplats i norra Norge kl. 11.05 och kom fram till Arlanda 15.00. Mamma mötte oss med barnvagn vid centralstationen dit arlanda express tagit oss. Packningen var jobbig att ta hem men vi överlevde. Behöver jag nämna hur bra vi sov sen på tisdagskvällen?
Under Onsdagen kände jag mig lite seg – Vincent verkade känna detsamma. Men utan internet hemma kändes det omotiverat att bara vara hemma hela dagen. Vi drog därför iväg tidigt hem till Annie för att kolla in hennes nya lägenhet. Mamma hängde på. Det var mysigt där, vi åt lite mat, pratade och sen plötsligt var det dags att åka hem igen. Utan regnskydd förstås eftersom jag glömde det i Norge. Lagom kul i regnväder. Tur att jag tog med Vincents regnkläder iaf. Inkl. stövar. När vi kom hem vilade jag medan mamma lekte med Vincent – superskönt.
På Torsdagen kom Annie hit istället. Jag låg och vilade när hon kom, helt trött som jag var. Och för att ha något vettigt att göra så handlade vi internet-comviq-refill på ICA (dom har öppnat en ny här i området!) samt gick till Kyrkans öppna förskola. Det var helt okey!
Kul att umgås med Annie. Sen skulle hon iväg och jag fick senare igång internet på min gamla dator. Halleluja! Kontakt med omvärlden igen. Jag typ kollade min fb och sen kom jag inte på så mycket mer att göra…
Fredagen började med en lång resa till Hanna i utkanten av Sthlm. Då var det supervarmt! Min foglossning gjorde sig märkbar efter alla dagars gående (och annat) så när jag väl kom fram orkade jag knappt röra mig. Som tur va så gjorde vi ju inget avancerat direkt
Hanna bjöd på mat och lånade ut sin säng till oss när jag och Vincent sov lite middag, med lilla Bianca. Det var jättekul att träffa dem alla! Speciellt att få träffa lilla Matilda för första gången. Jag blev helt klart mer sugen på att få min bebis så snart som möjligt! På vägen hem klev Vincent i vattenpölen men jag hade stövlarna till hands! Mötte en trevlig dam på tåget också som bjöd på lite bröd. Väl hemma igen åt vi lite, pratade med B och däckade!
Idag lördag skulle jag kanske ha träffat Tova i stan men det är flyttat till imorgon
Jag tänkte också hämta ut Vincents pass som vi tog i Kiruna på min förra uppkörning, men jag funderar på att göra det på måndag istället. Så att jag får lördagen fri = tid att vila. Kanske bara satsar på att laga lite god mat (korvstroganoff m. ris
) och gå ut i parken och bada mig och Vincent. Det får nog bli så. Ha en trevlig lördag ni med
Från vänster: Jag Mariel, Hanna, Matilda, Bianca, Vincent och nederst Antonio i magen!
Gravid v.34+0
Från Babycenter.se
Hej, Mariel!
Gravid: 34 veckor 
Nu är du 34 veckor gången (eller gravid i 35:e veckan, om du föredrar att räkna så). Nu börjar nedräkningen. Denna vecka är början på den sista månaden av din graviditet. Nu har din bebis fullt utvecklade lungor (bra att skrika med!) och det kan vara skönt att veta att bebisar som föds från vecka 35 har utmärkta förutsättningar att vara friska och starka.
Egna ord: Det känns lite nervöst att det börjar närma sig. Jag är inte helt redo preciiis just nu, vill ju ta körkortet först och inte vara utan B när jag föder. Så det vore kanon om Antonio kom enligt BF. I övrigt är jag fullt redo. Är inte nervös inför förlossningen eller så. Jag får ta det som det kommer. Fysiskt så är det väldigt mycket sammandragningar, de senaste två veckorna. Och jag är osäker på hur han ligger med huvudet. Men han verkar må bra i alla fall (och det är viktigast.) Han rör sig dagligen och känns superstark. Längtar jättemycket efter att få träffa honom!
Nu ska jag börja packa! Imorgon ska vi flyga från norra Norge till Sveriges huvudstad via Norges huvudstad.
Nya tag i stockholm
Jag kuggade. Uppkörningen i Kiruna blev med samma person som i Gällivare, och fastän jag körde felfritt bedömde han mig inte som tillräckligt bra. Jag körde tydligen för deffensivt. Och nej, jag sniglade inte fram hela tiden utan bara tog det lugnt vid alla högerregel-korsningar typ. Så efteråt kände jag mig jättestolt över hur bra jag körde men väldigt besviken på hur det hade gått. Jag VET att om jag hade kört upp med han som jag körde med första uppkörningen (i år) så hade jag klarat det nu. Så sagt och gjort, jag har nu bokat en tid i samma område om två veckor.
.
Detta i sig, som ni kanske förstår, innebär att jag då är i Stockholm. Flyget är bokat nu på Tisdag så klockan 15.00 borde jag och lilla Vincent anlända till Arlanda om allt går som planerat. Vi lämnar alltså Norge för en liten period!
Det ser jag fram emot, att få träffa vänner och ge Vincent mer möjlighet att träffa andra barn- speciellt sin kompis Bianca. Sen att B jobbar och jag kommer få leva lite som ensamstående mamma blir en smäll jag får ta. Värre skulle vara om det blir så att han missar förlossningen, men jag försöker tänka positivt – att vi hinner tillbaka eller något.








