-
Hej och Välkommen! Jag heter Mariel, och kommer ursprungligen från Chile men är uppväxt i Sverige. För tillfället bor jag i Norge med min man och två barn. Det som intresserar mig är vänskap, familjen, barn, självkänsla, breddning av könsroller, jämställdhet, kropp och själ. Mina åsikter är på inget vis "sanning" och jag är långt ifrån någon expert. Men jag tror helt på det jag skriver och jag hoppas att kanske någon finner det givande att läsa. All text kanske inte passar alla, men en del text kanske passar några. Vill också varna för att jag bloggar i perioder, ibland mycket och ibland lite. Kommentera gärna inlägg som du finner intressanta på ett eller annat sätt. Jag svarar på i princip alla kommentarer! Vill du läsa mer om mig och mitt bloggande så klicka på "About" i översta menyn. Mvh M
Categories
-
Recent Posts
Recent Comments
Monthly Archives: September 2010
Måndagslistan kvällstid
Inspirerad av Jennyn.se tänkte jag göra mitt livs andra måndagslista:
I dag, måndag är jag glad för att …
- …min son varit väldigt glad emellanåt idag trots att tre nya tänder är på gång.
- …jag och min man ska äta gott idag tillsammans, med bara familjen närvarande.
- …bloggar finns! Och att jag kan lite om bloggdesign
(pysslat med ännu en idag)
- …hösten ännu inte varit särskilt hemsk.
- …kroppen fungerar som den ska
- …Det är hyffsat städat hemma
- ..vi har så kul på babysim och parmiddag varje söndag
- …Den nya bilen fungerar så bra
- …Vincent nyligen blev 7 månader
- … jag har börjat övningsköra med Jimmy
Snart kommer mannen hem och ska göra hamburgare
Vad är du glad för idag, spontant?
Barnvänliga MIO-huset i Sthlm
Jag har skrivit om det förut, men det tåls att säga igen; på övervåningen i MIO-huset vid hötorget finns ett café/barnrum som jag då rekommenderar varmt. Kom på det när jag läste att Tova var där med flera mammor att jag har fler bilder att visa därifrån!
En av huvudattraktionerna enligt barnen är då akvariet som finns intill en hörnsoffa.
I lekrummet finns även sittplatser för vuxna (stolar och en båt 
)Har du varit där?
Babysim dag 4 och 5
Nu ska ni få höra! Vincent har nu, som är 7 månader gammal (!), dykt flera gånger nu under vatten . Det ägde rum under de senaste två tillfällena. Det har varit så kul! Först övade vi “tittut”-grejen, och sen fick vi instruktioner om hur man ska göra när man dyker. Jag tänkte inte skriva ut här allt hon sa, för då kanske ni provar på helt utan instruktör…
Hur som helst, Bilderna är princ screen’s från videofilmer jag tog vid dyktillfällena.
Denna scen är precis då han kommit upp från vattnet, vid fjärde babysim-tillfället
.
Scenen här är då han är under vattnet babysim-tillfälle 5, idag alltså
Hur går babysimmet för er?
Ska tilläggas att vanligtvis så brukar han ha munnen stängd under vattnet, och inte öppen som ni ser. Det råkade bara bli så att precis vid dyket började han skratta typ Men det överlever man!
Fixade bloggdesign åt Hanna
Igår och idag har jag pysslat med min vän Hannas bloggdesign på hennes blogg som ni hittar HÄR. Man kan också klicka på bilden för att komma dit. Det har varit jättekul att göra den, och mot slutet blev man nästan lite avundsjuk Fråga mig inte hur jag får designidéerna för det blir en boklång berättelse i och med att varje idé föder en ny. Helt fri hand hade jag, men jag valde ändå att lyssna på hennes åsikter och valde därför färger hon gillade och bilder hon önskade.
Nu är jag såklart ingen expert men jag blev rätt stolt ändå, därav detta inlägg. Jag använde mig bl.a av paint, google, html-kunskaper och min dator
Mat-tips!
Den här maträtten kan vi kalla “Pasta-lammet” och funkar bra som en vanlig måltid. Frukost, lunch, middag, whatever! Det är lammkött som man skär i bitar, röd paprika, pastan, färddigskäljd sallad och fetaost! Det är inget märkvärdigt, men är faktiskt suupergott! Ska tilläggas att man ska krydda lammet jättebra också. Till dryck: exempelvis päroncider.
Inte världens bästa bild men… skulle du kunna tänka dig att äta? Fetaostens sås gör pastan lagom saftig!
Att vara sjuk som mamma…
Just nu känner jag mig inte alls bra, orkar knappt sitta upp.. Egentligen vill jag bara lägga mig ner och sova ett dygn! Men som mamma går det inte. Man behövs ju dygnet runt i princip. Till skillnad från en student eller arbetande. Och absolut till skillnad från en arbetssökande. Det går inte att själv avgöra när man behövs som mest så att säga.
Helt klart är i alla fall att man går på sina energireserver (som lagrades upp närdå?) när man är sjuk. Enbart det nödvändigaste görs, plus se till att den dagliga dosen kärlek ges, och de dagliga skratten. Sovit har jag också gjort, medan sonen sovit. Det har varit skönt att sova… men känts brutalt sen när han vaknar och jag bara MÅSTE gå upp. Hur djupt inne i drömmarna man än är… hur gärna man än vill sova kvar så MÅSTE man gå upp. Det är den största skillnaden med att vara sjuk nu jämfört med innan jag blev mamma.
TACK och lov att vi är två.
Visst är det jobbigt att vara sjuk?!
“Hur är det att amma?”
Det är ju helt inviduellt det här med att amma; det känns inte för mig som för dig! Därför kan ju ingen komma å säga “det fungerade ju felfritt för mig, då borde det ju göra det för dig med?” för det är inte riktigt som att försöka göra pasta, mer som pannkakor… Man har TUR om det fungerar felfritt från start.
Min personliga erfarenhet var den att det var väldigt svårt i början. Jag var osäker på om jag gjorde rätt, hur jag skulle hantera “skadorna” (såren) som blev och satte därför en tidsgräns på hur mycket jag skulle härda ut. Jag sa “Jag ger det en vecka till av smärta, sen får det vara nog” och lyckligtvis märkte jag ju hur det bara gick lättare och lättare. Mitt främsta råd är nog “försök igen, och igen och IGEN!” Det är för det första sugandet som stimulerar mjölkproduktionen, och det är ju rätt skönt för spända bröst att bli tömda sen. Man kan ju försöka mjölka ut för hand också så mycket som bara möjligt, för att ytterligare stimulera – även när barnet inte är hungrigt.
Men ja, hur är det att amma? För mig, när det fungerade bra – vilket det gjorde efter några veckor – kändes det kanon! Blyg, oerfaren kände jag ändå att jag började klara det galant. Självförtroendet växte och jag blev glad över att kunna vara den som närde mitt barn. Att det är perfekt anpassat, perfekt tempererat, ökar hudkontakten och innehåller lite immunförsvar var också underbart. Såå praktiskt att “ta med” mat jämfört med flaska. Jag kommer absolut att försöka amma nästa barn också.
Visst, det är inte BARA underbart. Efter graviditeten längtade jag så mycket efter att ha min kropp mer för mig själv, men tji fick jag. Kroppen är inte sin egen förrän man har slutat amma. Om nätterna kan det vara jobbigt att inte kunna rulla runt i sängen, och man kan inte ha vilka kläder som helst som ammande. Men… för mig är det värt det. Det är mitt barn jag tänker på i första hand… och jag vill ge han det BÄSTA! Och det är ju så, bröstmjölken bara Är ju bäst. Så har man Valet (vilket inte alla har) så tycker jag man ska tänka på det verkligen
Hur var amningen för dig? / Är?
Beautiful Blogger Award
Jag blev nominerad av Janina till Beautiful Blogger Award idag! TACK! Det känns ju jättekul att någon tycker man har så fin blogg att den vill ge en en nominering
- Kopiera Award-bilden och klistra in i din blogg för att visa att du har blivit nominerad. Länka till den som nominerat dig. Nominera sju andra bloggare och länka till dem. Berätta sju intressanta saker om dig själv.
Sju bloggare som jag nominerar:
1. Fotobloggen av Josefine Nyberg
2. Elin vardagsblogg typ
3. Hanna – IRLvän som snart kommer ha en riktigt fin blogg! , en mammablogg!
4.Tova – Också träffat IRL som jag tror nu blir dubbelnominerad , också mammablogg!
5. Gotteochvi En blogg med superfina bilder ur vardagen, inspirerande..!
6. Louise, mammablogg
7. Mariah, guess what? Det är ytterligare en blogg skriven av en nybliven mamma
Och SJU INTRESSANTA SAKER OM MIG SJÄLV:
¤ Jag har blivit smått beroende av Facebook som jag var så skeptisk mot från början..
¤ Jag tänker mer på djur & miljö än de flesta i min närhet
¤ Jag har mycket svårare att se ner på folk än att se upp till dem… tyvärr.
¤ Jag har rätt lätt för att plugga!
¤ Däremot har jag svårt för att gå upp tidigt. Är INTE morgonpigg för fem öre..
¤ Det är viktigt för mig att Utvecklas och ständigt känna att livet går framåt
¤ Jag har aldrig långt till ett skratt! Även som sur kan jag skratta åt saker som e roliga… och det finns alltid något
Orkade du läsa hela det här inlägget? 
Gosedjuren in my heart
Det går bra med den nya bilstolen, Vincent tycker om den som oftast! Som ett bil-gosedjur har han fått en giraff från Pressbyrån. När man drar i svansen så drar speldosan igång och en mysig musik spelas. Jag valde den formen på gosedjuret för att jag länge sökt efter något som kunde efterträda HUGO, vårt borttappade gosedjur. Den hade ungefär samma “häng” i kroppen så att säga, och var lika len!
Mys!Men faktum är att nu har vi hittat en ännu mer perfekt efterträdare…! Nämligen en identisk varelse från samma butik ICA Jag blev så glad när jag såg att de börjat sälja dem igen. Så glad att jag köpte två (ifall att en skulle tappas bort igen)!
SÖTNOSAR
Har ni några Speciella gosedjur? Som betyder sådär extra mycket även för er?
Hjärnan mosig som mamma?
Jag har förstås läst att medan man ammar så får man hormoner som gör att man känner sig lugnare, och att hjärnan till en början kan känna sig lite mosig av det. Speciellt i början märkte jag av det väldigt mycket för jag hade svårt att delta i samtal samtidigt som jag ammade. Precis första dagarna när mjölken rann till var till och med synen suddig… Men nu? 6 månader senare har jag förstås inte längre suddig blick men att hjärnan fortfarande är mos är ett faktum. Det tror jag mer har att göra med den nya vardagen – att agera personlig assistens dygnets alla timmar. Det nya livet som innebär att nu är man mamma. En roll som aldrig tar paus.
Sömnen har ju gått från att “ta igen sig” på morgonen samtidigt som bebis sover, till att sova alltmer och nu allt mindre. Men fortfarande: 8-12 timmar på raken existerar inte. Det gör ju sitt också, till att man känner sig smått frånvarande från tillvaron emellanåt. Som oftast när jag ska blogga… jag bara stirrar på den blanka sidan och funderar på vad jag ska skriva!
Hjärnan mos som nybliven förälder = så för alla?
